Nioåringen i familjen har alltid haft en konstig mage. Hon testades för celiaki redan när hon var knappt två, både genom blodprov och biopsi, eftersom hon ännu då inte hade så utvecklade IgA-antikroppar att de inte kunde utesluta celiaki. Biopsin var dock helt ok (och dessutom den snabbaste tarmbiopsin de nånsin gjort på Visby lasarett, hon var extremt samarbetsvillig). Några år senare testade vi genom blodprov igen, då var IgA-antikropparna utvecklade (hurra!) och de visade heller ingen celiaki. Inte heller mjölkallergi eller laktos eller annan matrelaterad överkänslighet. Ordern var att fortsätta ge henne allt.
Tro mig, det är inte så kul när hon liksom ALDRIG fick kläm på hur man håller tätt. Alltid en näve rena trosor och plastpåsar i väskan, och ofta extrabrallor – bajs luktar!
Under sommaren sa hon själv – jag blir fisig och bajsig av glass!
Så är skolan började gick hon till vår rara skolsköterska. Och gissa vad? De har slutat med test för laktosintolerans, för de visade så ofta fel… Så vi fick order att ta bort mjölken helt i tre veckor, och sen lägga till laktosfria produkter efterhand. Sen skulle det vara laktosfritt fram till jul, ca 4 månader. Sen skulle vi testa lite mjölk.
Gissa vad? Hon mådde toppen utan mjölk. Inte en enda olycka! Vi la till laktosfritt, och hon mådde prima!
Hon har råkat få i sig lite mjölk då och då, och reagerar direkt. Ibland har hon valt att ta en chokladbit…men nu vet hon konsekvenserna!
Matlagningen har fått en dimension till, hålla reda på både gluten och laktos. Byta ut mjölmixerna mot mjölkfria t.ex. Att bli bortbjudna är … ja, ni förstår. ”Som tur är” är det ju vanligare med laktosintolerans, så det har funkat hittills.
Kram på er!
glutenfrimat.se 